Carl Gustaf Lundberg Forex Bank

Fyra snabba med Forex HR-Chef Fyra snabba med. 1. varfr gr ni det Det r en viktig frmn, speciellt nu nr a-kasseavgifterna hjts, och ett konkurrensmedel fr att rekrytera medarbetare. OM Forex Bank mot frmodan behver fristlla medarbetare vill vi vara skra p att de har den soziala tryggheten som a-kassan innebr. 2. s det handlar inte om att motverka att anstllda gr med ich facket Det har inte med motstnd mot ngot att gra. Det r en efterfrgad frmn bland vra medarbetare och en omsorg om de samma. 3. Betalar ni ven fackavgiften Nej, den betalas av medlemmen sjlv. 4. Ni har inget kollektivavtal med Finansfrbundet som repräsentator flera av era anstllda, men dremot med Forex egen personalklubb SRF. Vi har ett kollektivavtal med Samrdsfreningen, SRF. Det r en personalklubb som organisator av de anstllda p Forex och som tcker in alla Forex-kontor ich Norden. Männer de som r med ich Finansfrbundet har samma rttigheter som SRF att hlla mten p arbetstid. Skriv en kommentar Namn mste anges Ange Angehörige E-Postadresse Du mste samtycka Jag godknner villkoren Ls villkoren hr Namn mste anges Vnnen e-post mste anges Siffrorna stmmer inte Verifiera siffrorna bis vnster SNDTagged mit Carl XVI Gustaf En Nation r fr sin fortlevnad beroende av att Dess centrala institutioner fungerar Nr vi tittar p hur det r stllt med ngra av de institutioner och organisator vi s lnge kunnat frlita oss p i Sverige finns det drfr varje anledning att hissa varningsflagg. Vrt land fungerar inte lngre som det skall och borde gra, och om det inte blir en frndring bis zu bttre kan det vlordnade Sverige som vi hittills knt det vara p vg att g unter. Jag vill understryka att jag inte r den som kastar in handduken ich frsta taget, och det tnker jag inte gra nu heller. Snarare r jag en obotlig optimist som hyllar tesen att det alltid finns hopp hur mrkt lget n ter sig. Ven en boren optimist som jag blir emellertid betnksam nr jag kastar en, lt vara hastig, blick p den utveckling, eller snarare tillbakagng, vrt samhlle undergtt sedan Fredrik Reinfeldt och den s kallade borgerliga alliansen tog ver regelingsmakten fr snart tio r sedan. Reinfeldts ministr initadeade en samhllelig regression som inte blivit bttre snarare har regressionen fortsatt i kande takt sedan minoritetsregeringen Lfven flyttade in i Rosenbad fr halvtannat r sedan och snart drp initierade den s kallade Decemberverenskommelsen (D) fr att neutralisera Sverigedemokraterna. Dock har S-MP-regeringen skrt upp asyl - och flyktingpolitiken, vilket fr rknas bis dess frdel. Nedan fljer en rapsodisk Männer likvl ganska skrmmande genomgng som visar hur ngra av samhllets brande institutioner och organisationer fortlpande krackelerar och frühler. Det blir mer och mer uppenbart auf den kraftigt unterbetalda polisen inte klarar av sina uppgifter. Detta medfr bland annat, att de fr nrvarande 55 utsatta omrden i Sverige som ibland brukar betecknas som nein gehen-zoner r vita flckar fr polisen som i likhet med rddningstjnst och brandkr regelmssigt utstts fr hot, vld och stenkastning och ven raketbeskjutning i den mn den Alls vgar visa sig dr. Bis dessa nra p frbjudna omrden, dr djungelns eller tminstone de kriminella invandrarnas lag rder, fr frmodligen ocks rknas mnga asylboenden dr knivslagsml inklusive mord, hot mot persönlich samt sexuella vergrepp tillhr den normala ordningen. Till fljd av den utbredda politiska korrektheten anser sig den s kallade ordningsmakten vidare frhindrad att ingripa mot eller offentliggra brottslighet som bitte av personer med invandrarbakgrund, det s kallade moment 291. Polisen bis och med underlter att skicka ut signalisierung vrda namnet av samma skl. Repräsentantin der Polizei, der sich in der Lage ist, sich zu verabreden, um sich zu verteidigen.,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Nyheter24.sedebatt836252-polisen-carina-vi-skulle-inte-kunna-hantera-ett-terrordad-i-sverige Krissituationen accentueras ytterligare p grund av att den leds av en man, frre socialdemokratiske statssekreteraren Dan Eliasson, utan tidigare polisir erfarenhet som tidigare Ich weiß nicht, was du mir kommst. Denne har genomfrt en tvivelaktig omorganisation av polisvsendet som skapat sdan oro och frvirring, att ett allt strre antal poliser valt att sluta. Att polisen skulle mkta att skta utvisningen av cirka 80 000 illegala invandrare, som inrikesminister Anders Ygeman frutskickat skulle komma att behva gras inom det nrmaste ret, fr nog anses vara helt uteslutet Sveriges frsvarsmakt har hg svansfring i en del avseenden S var frsvaret tidigt ute med att rekrytera kvinnor, och sedan tiotalet r tillbaka har det varit ett stende inslag vid de rliga s kallade Pride-festivalerna ich Stockholm i syfte att locka bis sig HBTQ-personer. Svensk trupp har ven deltagit ich internationella insatser ich exempelvis Afghanistan och nu senast i Mali och Sveriges regering har gjort aktningsvrda frsk att slja planet JAS 39 Gripen utomlands .. Nr det gller den forna krigsmaktens zentrala uppgift att skydda vrt land och dess grnser r det betydligt Smre bestllt, och fr ngot r sedan deklarerade den dvarande verbeflhavaren Sverker Gransson att det inte fanns resurser att frsvara Sverige mer n en vecka vid ett fientligt angrepp och d bara begrnsade delar av landet. Sedan dess har lget frvrrats ytterligare, och kritiker anser att det r s illa att endast Stockholm skulle kunna frsvaras unter ngra timmars tid. Gotland kan vi sannolikt glmma Frsvarsmakten har hos regering och riksdag vidare begrt 20 miljarder kronor fr att kunna genomfra en planerad frmgefrstricking unter perioden 2016-202o men fick endast 10,2 miljarder 8211 litet drygt hlften 8211 av de skade medlen efter en uppgrelse mellan S-MP-regeringen och allianspartierna . Det innebr bland annat att man inte kan modifiera och uppgradera Stridsfordon 90 som tnkt var. Cornucopia. cornubot. se201603pengarna-slut-for-forsvaret-renovering. html Riksrevisionen har i sina rapporter om frsvarets tillstnd varit minst sagt kritisk: Sveriges frsvar saknar planer, material och persönlich fr att klara av de insatser riksdagen beslutat om. Tommyhansson. wordpress20131218riksrevisionens-rapport-erbarmligt-tillstand-for-forsvaret Ansvaret fr det erbarmliga tillstndet ich frsvaret fr bde de borgerliga och socialdemokratiska regeringarna ta p sig. Detta r naturligtvis srskilt allvarligt i en tid, d arvfienden Ryssland Rustat febrilt de senaste tio ren samt trappat upp sina krnkningar mot lnder i nromrdet. Sedan Andra vrldskrigets Schlampe har Svenska kyrkan, den samhllsinstitution som har bis uppgift att srja fr befolkningens andliga vlfrd, varit freml fr en fortante politisering. Unter rkebiskop Gunnar Hultgrens tid inleddes ett, lt vara kortlivat, social-etiskt projekt i syfte att f industriarbetare intresserade av kyrkans budskap, men det verkliga genombrottet fr vnsterpolitiseringen kom med den s kallade kristna vnsterns framtrdande som en del av 68-vnstern. Jesus Kristus brjade nu ses som en kommunistisk revolutionr, och prsten Per Frostin hvdade exempelvis Ich pamfletten Kampen fr rttfrdighet (1975) att Jesus sannolikt skulle gi FNL-demonstrationer och protestera mot USAs krig i Vietnam om han kom tillbaka bis jorden, och att de kommunistiska Diktatorerna Ho Chi Minh, Fidl Castro och Mao Tse-tung nog kunde ses som Guds redskap. Ich Bstad ledde kyrkoherde Ingemar Simonsson 1968 en vldsam demonstration mot en Davis Cup-Match i Tennis Mellan Sverige och Rhodesien. Sedan dessa turbulenta dagar har Svenska kyrkans politisering och sekularisering rullat p ohejdat, och 1999 lt rkebiskopen K. G. Hammar fotografen Elisabeth Ohlson Wallin stlla ut sina beryktade bilder 8211 Ecce Homo 8211 om Jesus och lrjungarna som bgar och transvestiter Ich Uppsala domkyrka. Ich dag har vr forna stats - och folkkyrka urartat bis att bli en kamporganisation mot Israel och fr islam och klimatalarmismen. Allt detta har medfrt att folk lmnar kyrkan ich en allt snabbare takt. Sedan kyrkan skiljdes frn staten 2000 Dock betalas den rliga kyrkoavgiften Fortfarande in über skattsedeln berknas kyrkan ha frlorat omkring und miljon medlemmar (dribland artikelfrfattaren). Prsten, Professor emeritus Eva Hamberg, tackade fr sig med motiveringen, att kyrkan genomgtt en oacceptabel inre sekularisering. Droppen var att endast en av kandidaterna vid rkebiskopsvalet fr ngot r sedan p en frga svarade att Jesus gav en bttre bild av Gud n Mohammed: Bara att de fick frgan om hurivida Jesus gav en bttre bild av Gud n Muhammed och inte kan svara tydligt p Den frgan, utan svvar p mlet. Tommyhansson. wordpress20140108prast-lamnar-svenska-kyrkan-pa-grund-av-inre-sekularisering Den Allra viktigaste institutionen i ett samhlle r dess regering. Dess viktigaste och egentligen enda uppgift r vrna om och tillvarata det svenska folkets intressen och skerstlla dess vlstnd. Jag vgar pst att den uppgiften har samtliga svenska regeringar frn och med 1975 skndligen misslyckats med att uppfylla, enkannerligen frn och med regeringarna Reinfeldts och Lfvens tilltrden 2006 respektive 2014. 1975 r ett centralt rtal i sammanhanget, emedan det var detta r som riksdagen enhlligt antog Regeringsproposition 1975: 26, untertecknad av Olof Palme och Anna-Greta Leijon med rubriken Regeringsproposition om riktlinjer fr invandrar-och minoritetspolitiken. Det hade tidigare varit sjlvklart att immigranter skulle assimileras in i den svenska kulturen. De skulle helt enkelt ta seden dit de kom Nu skulle den politiken vergeht: Invandrarna och minoriteterna br ges mjlighet att vlja ich vilken mn de vill g upp i en svensk kulturell identitet eller bibehlla och utveckla den ursprungliga identiteten. Tommyhansson. wordpress20150331sa-blev-vansterns-utopia-en-svensk-mardrom Med antagandet av detta regeringsfrslag var mngkulturen upphjd till hgsta norm i samhllsbygget, och det r anmrkningsvrt att inget borgerligt parti protesterade mot detta i hgsta grad utopiska regeringsfrslag (S) utan passivt Eller aktivt stdde detsamma Den officiellt knsatta mngkulturalismen har lett till att Sverige segregerats svrt med olsliga sociala och religisa Problem som fljd och att slussportarna ppnats fr en massinvandring som saknar motstycke. En av mnga fljder av denna katastrofala utveckling har blivit en drastiskt kad och utifrn importerad antisemitismus. Mngkulturalismen gr Hand ich hand med en utprglad oikofobi, rdslan fr det egna: immigranterna favoriseras, der egna medborgarna negligeras. Detta blev srskilt tydligt i fallet Reinfeldt, som enligt min mening kanske mer n ngon annan svensk ledare limousine Palmes dagar personifierar det svenska debaclet: denne menade i en TV4-intervju p juldagen 2014, d han inte lngre var regeringschef, att Sverige tillhr invandrarna snarare N de infdda svenskarna och att vra grnser r phittade: youtubewatchvd5pPmcYUHVU Ich skrivande stund styrs Sverige av en minoritetsregering som utgrs av ett sozialdemokratiskt parti som r en skugga av sitt forna jag och ett extremistiskt miljparti. S-MP-regeringens frsta tgrd var att erknna det s kallade Palestina, en stat som aldrig existerat som sjlvstndig nation och vars enda ml tycks vara att utplna den judiska staten Israel. Lgg drtill att samma regering bis betydande del bestr av ett rvargng dr vi till statsminister har en man med svetsarbakgrund och talfel, en utrikesminister helt ich avsaknad av diplomatiska talanger, en miljminister som gjort sig skyldig bis miljbrott, en skolminister som gripits i Israel fr brott Mot terrorlagstiftningen i detta land, en kulturminister som visat tuttarna i en hereridning och lett ett barnprogramm i TV, en bostadsminister som r islamist samt en framtidsminister som menar sig ha blivit mrdad i ett tidigare liv. Det r sant att regeringen limousine slutet av frra ret, oerhrt gesendet pkommet och ich ren sjlvbevarelsedrift, geschält asyl-och flyktingpolitiken. Ven frn den borgerliga oppositionen och frmst Moderaterna har hrts liknande tongngar, med pfljd att Sverigedemokraterna tappat ngot ich de senaste opinionmtningarna. Hur lnge denna politik kommer att tillmpas kan nog dock sgas st skrivet ich stjrnorna. Banker, der in der Gr. Fr bara tio r sedan skulle jag ha trott att en sdan freteelse inte var mjlig Unter de senaste ren har emellertid allt fler banker bannlyst kontanthanteringen, officiellt p grund av rnrisken och av pstdda miljskl dr det skylls p utslppen frn de fordon som transporterar sedlarna och mynten bis bankerna. Detta r sannolikt endast svepskl Ich verkligheten, kan man misstnka, vill de giriga bankerna snla in ytterligare genom att minska p personalen fr att kunna ge sina hgre chefer kade bonusar och lnepslag. Den Minskande PersonalStyrkan Vill Dessutom Slippa Den Kande Kontanthantering Som Mann mrkte blev fljden av frsvinnandet av mnga bankomater kring 1000 sdana har frsvunnit sprlst unter de senaste ren. Utvecklingen bort frn penninghanteringen har gjort att endast Tjeckien ich dag av alla lnder ich Europa erbjuder smre mjligheter att f tillgng bis reda pengar n Sverige. Svitt jag knner bis r det vl endast Forex av banker ich sverige som alltfort satsar p kontanthantering. Riksbankschefen Stefan Ingves har dock nyligen protesterat mot trenden med minskade uttagsmjligheter och skrev i en debattartikel p DN Debatt den 16 mars 2016 bland annat: Bankerna mste ansvara fr bankernas kontantbehov. Alla, menar Ingves, mste beredas mjlighet att skta sina in - och utbetalningar p det stt som passar dem bst. Dn. sedebattbankerna-maste-ansvara-für-kundernas-kontantbehov ven inom postvsendet, som i Sverige har anor sedan 1636, mrks en tydlig tendens bis stndigt frsmrad service fr gemene man. Den stora revolutionen inleddes r 2000, d det beslutades om att samtliga omkring 900 postkonor ich landet skulle lggas ned. Postservicen Skulle ich stllet tillhandahllas av exempelvis matvarubutiker och bensinmackar. Nedskrningar har prglat verksamheten i decennier. Konstateras i en redogrelse De postanstllda inom poste alla olika grenar var som flest ich mitten av 1980-talet drefter har omorganisationerna, rationaliseringarna och nedskrningarna avlst varandra och bidragit bis svl smre service bis allmnheten som stndigt kade pfrestningar fr de anstllda. Publikt. seartikeltusentals-kan-tvingas-lamna-posten-16590 Den Forna lrdagsutdelningen r ett minne blott, liksom den tid d man kunde rkna med att posten feucht ner ich brevldan ngon gng p frmiddagen. Det tillhr ich dag inte ovanligheterna att den kommer p sena eftermiddagen och ibland rentav rahmen emot kvllningen. Ngon skillnad sedan 2009, d svenska Posten fusionerades med den danska motsvarigheten bis PostNord med samordningsvinst som motivering, Har i alla fallen jag inte mrkt. Dock har skert konkurrensen frn fre detta CityMail, numera Bringt, gjort att Posten tvingats skrpa sig ngot. Ett sjlvupplevt exempel nr det gller frhllandet Posten-Brings: Nr SD Sdertlje infr valet 2014 gav ut ett valametern av tidningen Telgekuriren. Skrev jag en artikel som handlade om lagstiftningen kring hets mot folkgrupp, som jag och SD anser br avskaffas. Postens juridiska expertis menade att artikeln var alltfr kontroversiell och borde lyftas ut ur tidningen, annars kunde inte Posten ta sig att distribuera den. En form av statlig censur, allts. Vi vnde oss d bis Brings, som inte hade ngra problem med att verteiler tidningen och dessutom gjorde det billigare n Posten, ven om det tog marginellt lngre tid n det skulle ha gjort med Posten. SKOLOR OCH UTBILDNING Den svenska grundskolan har sedan Andra vrldskrigets Schlampe 1945 utmrkts av en stndig strm av olika typer av experiment fr att i de yttersta av dessa dagar leda till en nra nog total urartning. Ett mycket tungt ansvar fr denna utveckling vilar den man som kallats den svenska grundskolans fader (jag skulle hellre sga ddgrvare), Stellan Arvidson (1902-97), en marxist och socialdemokrat p vnsterkanten som utsgs bis sekreterare i 1946 rs skolkommission. Mlsttningen med grundskolan var att den skulle utgra basen fr skapandet av ett sant demokratiskt samhlle genom avvecklingen av det gamla klassamhllet, en till det yttre onekligen nobel mlsttning. Det var bara det att Arvidson var en marxist och samtidigt fanatisk ateist som hade det kommunistiska sttyskland som idealland bland annat strvade han efter att utradera allt kristet innehll Ich den svenska skolan, ngot som vl var det enda som lyckades ver frvntan betrffande skolutvecklingen. Inte bara det Arvidson var unter mnga r ordfrande ich Freningen Sverige-DDR. Jag skrev fljande om Stellan Arvidson och hans insatser p skolans omrde i tidskriften Contra fr ngra r sedan: contra. nuc012prov. html Ett projekt som var helt i Arvidsons smak var ett utbyte p skolans omrde mellan Sverige och sttyskland, som pgick unter hela 1980- Talet och slutade frst med Berlinmurens fallen 1989. Projektet, som hade de svenska skolmyndigheternas oreserverade std, gick ut p att bibrnga svenska lrare en positiv uppfattning om det sozialistiska systemet i sttyskland och vervakades noga av den tyska underrttelsetjnsten Stasi. Docenten Anders Trnvall har sammanfattat projektet i ett kompendium med titeln Svensklrarna i DDR en studie av ett Stasiprojekt. Som givits ut av tankesmedjan Frivrld. Deutsch: www. germnews. de/archive/gn/1995/04/28.html. Englisch: www. germnews. de/archive/dn/1997/11/25.html In der Nähe der Ngvarande - Svenska elever Hip Hop PISA-underskningarna (PISAProgramm für die internationale Student Assessment i regi av OECD) noterats fr stndigt sjunkande resultat sedan underskningarna inleddes 2006. Det r elevernas kunskaper och frdigheter i matematik, naturvetenskap, lsfrstelse och problemls som r freml Fr OECDs intresse Frutom den nmnda sozialistiska bakgrunden och de stndiga reformerna, som skapat en otrygg Situation fr bde lrare och elever, r den Beschleuniger und invandringen en tung faktor nr det gller att frklara de undermliga svenska resultaten. Det menar exempelvis skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren: Invandring har bidragit bis smre Pisaresultat. Sverigesradio. sesidaartikel. aspxprogramid3993ampartikel6221834 Med tanke p den kroniska krisen fr den svenska grundskolan r det givetvis lngt ifrn verraskande, att problemen sedan fortplantas frst ich gymnasiekolan och drefter med den akademiska utbildningens fortgende urartning. Fr att ett land skall kunna erbjuda sina medborgare rttsskerhet krvs att domstolarna fungerar p avsett stt. Detta r lngt ifrn ngon sjlvklarhet ich dag, vilket icke minst har att gra med den svenska domarkrens bristande kompetens frn tingsrtterna bis Hgsta domstolen. Det hvdade Mats Lnnerblad, ordfrande i Bankrttsfreningen, ich en debattartikel redan 2000: Det r Schlitten inte tingsrtterna som behver skyddas genom ngon lagstiftning. Det r den enskilde individen, som inte fr sin sak prvad ordentligt av svenska domstolar. Svagheten i systemet beror p att svenska domare inte ftt den kompetensutveckling de borde ha rtt till. Dessutom slarvar sig svenska domare igenom tvisteml, p ett stt som jag inte trodde kunde vara mjligt. Bankrattsforeningen. org. seledaren7.html Domstolskrisen beror Schlitten, menar debattren, p domarna sjlva och att kompetensen inom domstolsvsendet minskat dramatiskt unter de sista 50 ren i Sverige. Mnga domare knner sig ich dag hotade, ngot som bland annat lett till att de tenderar att skylla rttsvsendets brister p lekmannadomarna, det vill sga nmndemnnen i tingsrtter och hovrtter. Ngon nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn Ett exempel p en domare som vidtagit extrema tgrder ich sin personliga vendetta mot nmndemnnen r presidenten Ich svea hovrtt, Fredrik Wersll, som godtyckligt beslutade om att den frsta uppmrksammade gangsterrttegngen mot fretrdare fr maffiabrottsligheten i Sdertlje mste tas om drfr att en nmndeman (M) i Tingsrtten skulle ha varit jvig p grund av medlemskap i den lokala polisnmnden. Ett exakt likadant fallen intrffade i Malm tingsrtt ich samband med rttegngen mot mrdaren Peter Mangs, Männer dr bedmde den ansvarige domaren att nmndemannen inte var jvig s mlet behvde inte repriseras. Omtagningen av mlet mot Sdertljentverket berknas ha kostat skattebetalarna cirka 1,5 miljarder kronor. OM allt detta skrev jag i en artikel ich SD-Kuriren 102 i dezember 2012. BRANDFRSVAR OCH RDDNINGSTJNST Brandfrsvaretsrddningstjnstens bekymmer kommer frn tv hll dels inifrn, dels utifrn. Internt har politisk korrekt kvotering baserad p kn och etnisk tillhrighet lett till en verklighet som mnga brandmn och ambulansfrare upplever som skrmmande. Sajten Avpixlat skriver fljande den 12 dezember 2015 utifrn en granskning utfrd av en oberoende grupp granskare som arbetar unter rubriceringen Samhllsmagasinet: Det har ansetts viktigare med mngfald n kompetens och fr att f en jmn knsfrdelning och kad mngetnisk och religis vertretung bland de utbildade och anstllda har Kraven p att faktiskt kunna utfra jobbet ftt stryka p foten. Avpixlat. info20151212den-sonderkvoterade-raddningstjansten-och-brandkaren-granskad Parallellt hrmed har ambulans - och brandfrsvarspersonalen ftt vidknnas allt tuffare arbetsfrhllanden genom att freteelser ssom heiß, stenkastning, vld och bis och med raketbeskjutning blivit allt vanligare ich de segregerade utanfrskapsomrden som blivit en fljd Av den svenska mngkulturalismens hrjningar Ven polismakten har samma typ av problem politisk korrekt kvotering samt angrepp i utanfrskapsomrden. Sverigedemokraterna har lagt en riksdagsmotion om att frbjuda kvotering och kampanjer syftande bis knskvotering och etnisk kvotering. Svensk vrd och omsorg har lnge ansetts vara bland de bsta ich vrlden och str sig fortfarande jmfrelsevis vl vid en internationell jmfrelse. Vi kommer dock inte ifrn att larmrapporterna har duggat ttt unter senare r, och ven om somligt troligen verdrivits finns mycket som r tillrckligt alarmerande fr att varningsflagg br hissas. Bland de mest uppmrksammade vrdomrdena finns ldrevrd och vrd ich lebt slutskede, dr verkligheten lmnar mycket vrigt att nska nr det gller vrden och tillsynen ver medlemmar ich de Generationer som bidragit bis att bygga upp vrt land och vr vlfrd. Det gr hr inte att sga med skerhet om offentliga eller privata vrdalternativ r att fredra, trots att tillskyndarna till den s kallade Carema-skandalen fr ngra r sedan frmst Dagens Nyheter samt sozialdemokratiska och vnsterpartistiska politiker ville stlla Carema vid den symboliska skamplen och sl schnell att Offentligvrden var bttre och att privata alternativ helst borde frbjudas. Sanningen har visat sig vara en helt annan, heter det p Politikfaktas sajt den 15 februari 2013: P punkt efter punkt har det visat sig att Carema frbttrat livet fr de ldre och frbttrat arbetsmiljn fr deras persönlich. Politikfakta. se201302sanningen-bakom-dagens-nyheters-och-vansterns-caremaskandal Det finns Problem von allen Schlacken vrd i Sverige, offentligt som privat: sjukvrd, ldrevrd, vrd ich lebt slutskede, psykiatri och tandvrd. Genomgende r brist p utbildad persönlich, verbelggning och stundom orimligt lnga vntetider. Det verdimensionerade tillfldet av asylskande av olika schlacke stller stora och kande krav p den unter landstingen lydande vrdsektorn, och sjlvklart vcker det kritik nr de utifrn kommande kan tnjuta samma behandling hos tandlkare som andra patienter fr bara en femtilapp. Samtidigt har fattigpensionrer ver huvud taget inte rd att uppska tandlkare nr ett besk kan kosta tusentals kronor. Ven om som sagt mycket kunde vara bttre ich dag kan det komma att bli etter vrre framver Ich tider d medicinska framsteg gr alltfler sjukdomar behandlingsbara, nr de ldres antal hela tiden kar med pfljd att demenskommor ocks gr det och befolkningen ich landet snart r uppe ich tio miljoner, kommer de samlade kostnaderna fr vrdsektorn att ka med 30 procent fram bis 2050 enligt En rapport frn Sveriges kommuner och landsting (SKL). Om den stndiga vrdkrisen hade det numera nedlagda magasinet Neo 2013 fljande artikel: magasinetneo. seartiklarden-standiga-vardkrisen Finnen det d inga institutioner och organisator av grundlggande betydelse fr vrt land som fungerar ngorlunda tillfredsstllande lngre Jo, det gr det. Dessa tv r, skulle jag vilja pst, monarkin och idrottsrrelsen, ven om det skert finns saker ocks dr som skulle kunna utsttas fr kritisk granskning. Nr S-MP-regeringen tilltrdde efter valet den 14 september 2014 var en av dess absolut frsta tgrder att ge fullt diplomatiskt erknnande t Palästina och samtidigt sknka bort 1,5 miljarder skattepengar till den icke-existerande staten. Die rdgrna regeringen har fortsatt sluta upp bakom den s kallade Palestinska myndigheten och glatt denna genom ohemula angrepp p den judiska staten Israel, en av yttrandefrihet, tolerans och demokrati i en omgivning av korrupta, inkompetenta och grymma arabregimer som struntar fullstndigt i sina egna medborgares vl Och ve Detta har bland annat skett genom utrikesminister Margot Wallstrms hpnadsvckande uttalanden om att israelisk polis och militr kan gra sig skyldig till utomrttsliga avrttningar genom att oskadliggra knivskrande palestinaarabiska terrorister. Svt. senyheterinrikeswallstrom-vill-utreda-utomrattsligt-dodande Wallstrm och hennes nrmaste omgivning har i efterhand skt gra gllande att uttalandena om utomrttsliga avrttningar syftar p bda sidor ich konflikten mellan Israel och palestinaaraberna och att Sverige r Israels vn, Männer frgan r om de ens Sjlva tror p detta Fljden har unter alla omstndigheter blivit att Wallstrms frlpningar diskvalificerat Sverige frn att spela ngon som helst rolle i en eventuell fredsprocess ich Mellanstern och dessutom renderat Wallstrm personligen inresefrbud bis Israel. Erknnandet av Palestina som tidigare ich historien verwalter av det Romerska riket, Osmanska riket och Großbritannien Männer aldrig varit en sjlvstndig stat och de efterfljande tjuvnypen mot Israel br ses som inledningen p Sveriges lika pkostade som dubisa kampanj fr att i juni, ich konkurrens med Nederlnderna och Italien, vljas in som tillfllig medlem i FNs skerhetsrd unter 2017 och 2018. Sveriges Palestina-politik torde definitivt inte frsvaga Sveriges chanser med tanke p FNs notoriska och vldokumenterade Israel-fientlighet. tommyhansson. wordpress20160205ban-ki-moon-fullfoljer-dag-hammarskjolds - Israel-fientliga-fn-tradition Die aktuella kampanjen har inneburit ett synnerligen vidlyftigt resande kors och tvrs ver klotet fr statsminister Stefan Lfven, utrikesminister Margot Wallstrm, bistndsminister Isabella Lvin och vice statsminister sa Romson men ven avdankade aktrer som gamle KGB-medarbetaren Pierre Schori, Vilken rest flitigt ich Lateinamerika och icke minst i det gamla ideallandet Kuba dr den kommunistiska Castro-regimen fortfarande har makten. Hr erinrade Schori om hans och Olof Palmes Kuba-resa 1975. kanal10.sebloggarviewperspektivblogperspektiv-bloggen20130924pierre-schori-rapporterade-till-kgb En favorit bland regeringens resml r Etiopien. Tre gnger limousine kampanjen inleddes har Lfven landet ich Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Addis har blivit som ett andra Saum fr Mig. Sade Lfven i ett tal p Afrikanska unionens toppmte som hlls i januari. Exemplet Etiopien, det fre detta Abessinien, p Afrikas horn visar att det v viktigt att hlla afrikanska diktaturstater med usel respekt fr mnskliga rttigheter p gott humr. P kontinenten r det 50 rster av de 129 som krvs fr att kvalificera in bis skerhetsrdet som str p spel. Andra afrikanska stater med mer eller mindre dimmiga begrepp om demokrati och frihet som statsministern eller utrikesministern beskt unter kampanjen r Mocambique, Egypten, Sydafrika och Kenia. Eftersom det inte spelar ngon rolle hur stora lnderna r ven lilleputtstaterna har, ich likhet med stormakter som USA, Kina, Ryssland, Großbritannien och Frankrike, en rst har regeringen ven lagt in besk i diminutiva stater av typ St. Lucia, Tonga, Fidschi och Kiribati . Nyligen beskte Stefan Lfven det gigantiska Indien I syfte att slja JAS Gripen-Plan bis Premirminister Narendra Modi. Det hektiska resandet hade tydligen gjort statsministern yr i mssan, eftersom han i ett tal dabbade sig rejlt genom att referera till Indien som 8221Kina82218230 sydsvenskan. sesverigeregeringen-pa-global-rostjakt Att en regering som har verhngande Problem p hemmaplan jagar internationell prestige r en klassisk Strategi Det r lite som att ska ett OS, dr stora pengar, mutor och aggressiv kohandel ingr. Skrev Jenny Nordberg I Svenska Dagbladet den 21 november 2014 d regeringen Lfven precis inlet sin FN-kampanj. Svd. sehogt-pris-for-plats-i-sakerhetsradet8211i-pengar-och-risk-for-svenska-liv Att Sverige har gamla och tmligen stolta traditioner nr det gller Frenta nationerna r naturligtvis inte till nackdel fr de duddiga svenska strvandena att vika En plats t sig ich skerhetsrdet 2017-2018. Dag Hammarskjld var som alla Tierarzt 1952-61 organisationens andre generalsekreterare efter norrmannen Trygve Lie, och 2012 utsg generalsekreterare Ban Ki-moon den tidigare svenske utrikesministern Jan. Eliasson bis bitrdande generalsekreterare, den hgsta FN-post en svensk haft sedan Hammarskjlds dagar. Usapol. blogspot201203jan-eliasson-blir-bitradande-fn04.html Vidare har Sverige unter tskilliga r varit FNs sjtte strsta bidragsgivare samt r fjrde strst vad avser bistnd bis andra lnder ich reda pengar rknat. Sammanlagt har omkring 80 000 svenskar tjnstgjort i Utlandsstyrkan, och av dessa har ett 80-tal avlidit nom ramen fr tjnstgringen d rknas ven ddsfall av s kallade naturliga orsaker endast sju har fallit Angebot unter strid. Farligast var det unter Kongo-krisen i brjan av 1960-talet, som skrdade 19 svenska liv. sverigesradio. sesidaartikel. aspxprogramid1602038artikel4113954 Bland de svenska ddsoffren inuternde FN-medlaren Folke Bernadotte, som mrdades i Jerusalem 1948, eller Dag Hammarskjld vilken omkom i en Flygolycka 1961. en lista ver alla svenska FN-Angebot finns hr: sv. wikipedia. orgwikiListaC3B6versvenskaavlidnaiutlandsstyrkanstjC3A4nst P sistone har Sverige drtill skickat trupp unter FN-flagg bis det kaotiska och farliga Mali till en kostnad av 700 miljoner kronor ver tv r. Frgan r varfr Sverige fster s stor vikt vid FN. Organisationen, die in der Lage sind, sich zu verabreden. Jugoslawien p 1990-talet.,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Unter senare r har FN-soldater unter tjnsteutvning ich Afrika gjort sig skyldiga bis brutala vldtkter mot kvinnor svl som Scheune. Sverigesradio. sesidaartikel. aspxprogramid83038artikel6236183 Svaret torde best dels i att vi svenskar som regel har en verdriven tilltro till organisationens mjligheter att stadkomma konkreta och varaktiga resultat p vrldsscenen, dels att det politiska etablissemanget med sozialdemokratin ich spetsen anser att Sverige har en plikt att vara vrldssamvete med den sjlvptagna uppgiften att tala om fr andra lnder hur saker och ting egentligen frhller sig, ngot som med frdel kan gras i FN-sammanhang. Andra faktorer kan ocks spela in. Jenny Nordberg framhller: Fr mnga ivriga UD-medarbetare fr en nrvaro ocks med sig lftet om ngra av livets strsta gonblick och frekomma bland spelarna med allra hgst svansfring, som franska och brittiska diplomater. Det r som att vinna Eurovisionsschlagerfestivalen hrligt, men ytterst oklart om det verkligen innebr att man blir en vrldsstjrna. Vad som kan ligga Sverige i fatet som kandidatland till skerhetsrdet r ryktet om att de nordiska lnderna i gemen har en fallenhet fr att skriva andra lnder p nstan hur de tycker att vrlden br se ut. Detta lr ha varit det som fick Finland p fall i en tidigare tvlan att komma med i skerhetsrdet som Australien vann bland annat genom att trefaldiga bistndet till Afrika i syfte att skra s mnga rster som mjligt frn denna kontinent. Det finns som framgr ovan sledes en del som talar fr Sverige i matchen mot Nederlnderna och Italien. Det finns emellertid ven det som ligger oss i fatet, ssom frkrleken att vilja agera vrldssamvete. Sverige har ven ftt FN-kritik fr att brista i respekten fr mnskliga rttigheter och fr att inte ha gjort tillrckligt mot rasism. svt. senyheterinrikesfn-riktar-skarp-kritik-mot-sverige FNs rd fr mnskliga rttigheter har anklagat Sverige fr att inte ta itu med vld och frfljelse mot grupper som exempelvis judar, muslimer och romer. ven samerna har tagits upp i detta sammanhang. Yttermera har FN-organet riktat kritik mot polisvld som inte beivras samt att Sverige inte gjort tillrckligt fr att skydda kvinnor i vldsamma relationer. En kritik som rimligen mste svida i skinnet p den politiskt korrekta eliten. Nr svenska fretrdare skt belysa brist p mnskliga rttigheter utomlands har det ibland blivit minst sagt onskade resultat. S retade utrikesminister Wallstrm gallfeber p regimen i Saudiarbien, nr hon kritiserade det saudiska rttsvsendet fr att vara medeltida sedan den regimkritiske bloggaren Raif Badawi dmts till tio rs fngelse och 1000 () piskrapp fr att ha smdat islam. Nr Wallstrm frskte lugna saudierna genom att pst att kritiken inte har ngot med islam att gra lugnade de omsider ner sig. sverigesradio. sesidagruppsida. aspxprogramid3304038grupp6292038artikel6121801 Uppenbarligen insg inte utrikesministern att sharialagstiftningen, som domen mot Badawi var ett resultat av, har s mycket med islam att gra som kan begras. Sharia, som bygger p 350 verser i Koranen och andra islamska urkunder, anses av rttrogna muslimer vara av gudomlig art och utgr i sjlva verket grunden fr politisk islam. Fr vrigt framstr medeltida rttsskipning som frhllandevis upplyst om man jmfr med sharias halshuggande, stenande, stympande och piskande. sv. wikipedia. orgwikiSharia Manifestation fr den i Saudiarabien shariadmde bloggaren Raif Badawi i Kanadas huvudstad Ottawa. Wallstrms kritik och mer eller mindre taffliga frsk att blidka Saudiarabien dr hon bland annat tvingade kung Carl XVI Gustaf att skriva ett ursktande brev till sin saudiske motsvarighet var inte srskilt effektiv, eftersom Sverige blev freml fr kritik frn i princip hela arabvrlden. S smningom bedarrade stormen, bland annat sedan regeringen frsett den muslimska kommuniteten hr hemma med frikostiga bidrag. Jag vet inte hur man skall tolka det faktum att endast Tunisien av muslimskt styrda lnder finns med p den svenska regeringens reseagenda, eljest borde man tycka att just arabvrlden vore en lmplig mlgrupp i FN-kampanjandet. Kanske finns en rdsla fr att Wallstrm ter skall trampa i klaveret och slutgiltigt snka FN-kandidaturen. Den rdgrna regeringen brukar bermma sig av att vara vrldens frsta feministiska regering som givetvis d ocks fr en feministisk utrikespolitik. Det finns emellertid all anledning att ifrgastta dessa ansprk mot bakgrund av en del av de realpolitiska prioriteringar Sverige gjort. Annika Borg ppekar sledes i en ledarartikel i tidningen Barometern att 159 bistndsorganisationer, bland dessa den vlrenommerade Lkare utan grnser, i ett ppet brev till regeringen Lfven protesterar mot att regeringen dragit ner bistndet till den Globala fonden med 300 miljoner kronor i sin strvan att klara statens hrt anstrngda finanser. Att bedriva en massinvandringspolitik av svngdrrskaraktr av det slag Sverige gjort under s mnga r kostar p, sedan hjlper det inte hur mnga gnger det frklarats att invandring berikar. Annika Borg ppekar i sin ledartext att de indragningar vrldens frsta feministiska regering nu gr drabbar just kvinnor hrdast: Utdelningen av myggnt. test fr och behandling av tuberkulos och livrddande hiv-behandling fr de allra fattigaste, har sledes genom ngra penndrag dragits tillbaka av den svenska regeringen. Detta r sjukdomar som drabbar flickor och kvinnor vrst, skriver organisationerna. I stllet, menar Borg, gr S-MP-regeringen kade avrkningar fr flyktingkostnader. Den politik regeringen bedriver r enligt Borg patriarkal snarare n feministisk, ngot som understryks genom de horder av mn som vller in i landet. barometern. seledarepatriarkal-politik Militant v stsaharisk sjlvstndighetsdemonstration. Infr FN-omrstningen i juni vgar Sverige inte st fast vid sitt lfte att erknna Vstsahara, utan vljer att g ockupationsmakten Marocko till mtes. Sverige har under sina anstrngningar i syfte att skra den trvrda platsen i FNs skerhetsrd gjort det mesta fr att hlla ngra av vrldens mest motbjudande diktaturstater p gott humr. Lnder ssom Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea och Saudiarabien, vilka finns med p en inofficiell lista omfattande 28 stater som uppges finnas p Utrikesdepartementet i Stockholm och som bedmts srskilt viktiga fr Sveriges FN-kampanj. Dessa och en hel del andra stater som Lfven och Wallstrm krlat i stoftet infr tillhr enligt organisationen Freedom House vrldens vrsta diktaturer, och risken r uppenbar att vrldssamvetet Sverige i sin kampanj fr att f ver sdana slaktarstater p sin sida vljer att se igenom fingrarna med deras avskyvrda brott mot de mnskliga rttigheterna. Att den svenska regeringen inte r frmmande fr att gra eftergifter av detta slag framgr av kovndningen i Vstsahara-frgan: efter att tidigare ha lovat erknna det av Marocko ockuperade Vstsahara har Sverige nu gjort en kovndning och meddelat, att ngot sdant erknnande inte r aktuellt. vastsahara Infr prospektet att tilldelas en plats i FNs skerhetsrd fr tidigare utfstelser ge vika. Precis nr det beramade klimattoppmtet hade krt igng i Paris den 30 november gjorde den republikanske amerikanske presidentkandidaten Donald Trump sig skyldig till det kanske allra mest frbjudna i dagens politiska debatt: han ifrgasatte tesen om den s kallade globala uppvrmningens farlighet, detta sedan president Barack Obama kallat den det strsta hotet mot mnskligheten. Trump menade att Obamas pstende var bland det dummaste han hrt i politikens historia. Sdant fr frsts inte passera ostraffat. En av dem som ryckte ut till den klimatologiska korrekthetens frsvar var statsminister Stefan Lfven, som ansg att Trump ignorerar vetenskapen aftonbladet. senyhetersamhallearticle21864222.ab En annan var konung Carl XVI Gustaf, som citerades: Om man vill skapa sin lilla personlighet kan man sga vilka vansinnigheter som helst. Som d kungen nyligen, lt vara ngot skmtsamt, freslog totalfrbud mot badkar av klimatskl, kan man tnka. Fast nej, det majesttet menade var att det var Donald Trump som stod fr vansinnet. di. seartiklar2015121kungen-sagar-trump Slunda har svl vr stats - som regeringschef bedmt Donald Trumps uttalande om Obamas klimatologiska stupiditet som s viktigt, att de anser sig ndgas g ut i media och ta avstnd frn det. Den ngot okonventionelle republikanske presidentkandidaten, som just nu leder racet p vg mot nomineringen av partiets kandidat vilken ger rum p partikonventet i Cleveland den 18-21 juli 2016, mste knna sig rtt smickrad ver uppmrksamheten Vare sig Lfven eller kungen gr sig skyldiga till ngra politiskt kontroversiella uttalanden genom att sga Trump och stdja den klimatalarmism, som Obama gr sig till tolk fr. Det r ju det senare synsttet som det stora flertalet tolkar som ren och skr sanning utan att ha nrmare reflekterat ver det. Att det finns en utbredd vetenskaplig skepsis mot klimatortodoxin r sannolikt oknt fr mnga, eftersom nmnda skepsis konsekvent negligeras i mainstreammedia. Det som emellertid borde vara verkligt kontroversiellt r att vr konstitutionellt vingklippte monark, vilken ju som bekant enligt lag inte fr blanda sig i politiken, tillts gra ofrblommerade politiska uttalanden av detta slag. Redan badkarsfadsen borde vl, om ngot, ha ftt diverse varningsklockor i majesttets nrhet att ringa: Tyvrr r vl sanningen den, att s lnge konungen hller sig till det certifierat politiskt korrekta s fr han hllas. Annat var det d han i februari 2004 under ett statsbesk i Brunei bermde drvarande envldshrskare, sultan Hassanal Bolkiah, med orden att denne har en kolossal nrhet till folket. Sultanen styr sin muslimska diktatur med dess shariahlagar, omfattande bland annat stenande till dds, efter eget gottfinnande. Tidningen Proletren listar hr kungens berm till vnnen Hassanal Bolkiah och andra mindre begvade uttalanden av monarken: proletaren. seinrikesmindre-smarta-uttalanden-av-kungen Svl Stefan Lfven som Carl XVI Gustaf har under alla omstndigheter fel om Trumps sgning av Obama. Nr Lfven med darr p stmman talar om vetenskapen s frefaller han inte medveten om och r det kanske inte heller att det finns gott om forskare och vetenskapliga rn som talar emot teorin om en mnniskoframkallad, global uppvrmning som hotar vr planet. Jag skall hr anfra ett par i mngden av sdana exempel. Doktor Friedrich-Karl Ewert, pensionerad professor i geologi samt dataexpert frn Paderborns universitet i Tyskland, har anklagat NASAs Goddard Institute of Space Studies (GISS) i USA fr att i massiv skala i efterhand ha manipulerat data under perioden 2010-12 i syfte att strka tesen om en oavbruten global uppvrmningsprocess sedan 1950. cnsnewsnewsarticlebarbara-hollingsworthgerman-scientist-accuses-nasa-massive-alteration-temperature Ewert uppger sig ha funnit tio olika statistiska metoder genom vilka NASA-GISS, som frser FNs klimatpanel IPCC med data, har ndrat data som pekar p vervgande nedkylning s att de i stllet pekar p uppvrmning. Ewert har vidare i ett lngsiktigt perspektiv funnit att sedan 1881 har det intrffat fyra distinkta kylfaser, vilka alternerat med tre varmare faser i jordens klimat. Han anser att vr planet fr nrvarande befinner sig i en kylfas. Och eftersom en starkare uppvrmningscykel upptrdde innan koldioxidutslppen brjade stiga, s kan en pverkan av vra CO2-emissioner p temperaturen inte ses. Professor Ewert framhll i sin presentation vid en konferens i regi av European Institute for Climate and Energy (EIKE) i Tyskland 2012 bland annat: Mnskligheten har alltid vetat att det konsekvent frekommer klimatfrndringar. tesen om mnniskoframkallad global uppvrmning har ftt en helt ny mening. Ja, det r alltid mnniskoframkallat nr data justeras fr att passa in i teorin. Professor Shaun Lovejoy vid McGill University i Toronto i Kanada r inne p samma linje som professor Friedrich-Karl Ewert. I en studie publicerad i facktidskriften Climate Dynamics (april 2014) hller Lovejoy, efter att ha analyserat klimatologiska data sedan r 1500, fr troligt att den globala uppvrmning som skett p jorden i den industrialiserade eran endast r en del av planetens naturliga klimatskiftningar: mcgill. cachannelsnewsglobal-warming-just-giant-natural-fluctuation-235236 Det krvs bara en hastigt titt p jordens klimathistoria fr att vi skall bli p det klara med att det frsiggtt en hel radda med klimat - och vderfrndringar under rmiljonernas lopp. Dessa skiftningar kan, av ltt insedda skl, p intet stt skyllas p mnsklig pverkan. Tidskriften Populr Historia publicerade 2001 fljande versikt ver den klimatologiska historien: popularhistoria. seartiklarklimatets-roll-i-historien Om vi hller oss p den hr sidan om den senaste istidens slut p vra breddgrader fr cirka 10 000 r sedan s kan vi konstatera, att en tidsperiod med starkt skiftande klimat fljde p isens begynnande tillbakadragande. Kldknppar omfattande ngra hundra r varvades med varmare perioder d isen smlte i hastigare takt. Det var under de senare tvdren som de frsta mnniskorna brjade befolka den landmassa som lngt senare skulle bli Sverige. Under den s kallade jgarstenldern 6000-3000 fre Kristi fdelse, d mnniskorna livnrde sig av fiske, jakt och tliga vxter, rdde frmnliga vderfrhllanden d fr vra villkor sllsynta vxter som vin, murgrna och mistel frodades. Det fanns vid denna tid garanterat inga industrier och ingen fordonstrafik vars utslpp pverkade klimatet i uppvrmande riktning. Temperaturen berknas detta till trots ha varit i genomsnitt 2-3 grader varmare n i dag. Drefter brjade klimatet bli lngsamt kallare, men inte vrre n att det ven under bronsldern (som i Norden varade omkring 1800-500 f. Kr.) fortfarande rdde mildare klimatfrhllanden n i vra dagar. Kring vergngen mellan brons - och jrnlder cirka 500 f. Kr. intrdde en kallare period som, enligt en term i Snorre Sturlassons litterra verk Eddan . kommit att kallas fimbulvintern 8211 den tid som antogs freg jordens undergng. Glacirerna i Norge och Alperna brjade nu vxa till sig. Hrefter omvxlade varmare med kallare perioder, och vrt att notera r att under den tid d europerna brjade intressera sig fr Grnland s var denna verkligen grn. Efter ngra hundra r var det emellertid dags fr lilla istiden, det vill sga perioden 1400-1850. I brjan av denna period minskade den grnlndska befolkningen kraftigt, och 1407-08 frekom sldtrafik ver stersjn. Den kalla vintern 1658 gjorde det vidare mjligt fr Sveriges konung Carl X Gustaf att tga ver de danska Blten med sina trupper och inta Kpenhamn och krva tillbaka tidigare svenska landskap. Det r allts den klimatrelaterade kylan vi har att tacka fr vrt svenska rikes nuvarande utbredning. Sedan omkring 1870 har vi terigen frmnen att f uppleva ett varmare klimat, en freteelse som dagens klimatideologer allts frsker tillskriva s gott som enbart mnsklig pverkan. IPCC i samarbete med NASA-GISS genererar en mngmiljardindustri som involverar en majoritet av vrldens ledare och andra politiker, forskare, fretag, utbildningsinstitutioner med flera. Ngot av en verguru fr klimatideologin var indiern Rajendra Pachauri, chef fr IPCC frn 2002 fram till sin avgng till fljd av anklagelser om sextrakasserier av en underlydande i brjan av 2015. I ett personligt brev vid sin avgng till FNs generalsekreterare Ban Ki-moon skrev Pachauri s om sin motivation: For me the protection of Planet Earth, the survival of all species and sustainability of our ecosystems are more than a mission. It is my religion and my Dharma. reasonblog20150225climate-change-is-my-religion-and-my-dha Pachauri var under sin IPCC-tid i blsvder flera gnger, bland annat sedan FNs klimatforskare pkommits med att frfalska data fr att f glacirernas nedsmltning att framst i s alarmerande dager som mjligt. Han tilldelades ocks, tillsammans med USAs frre vicepresident Al Gore, 2007 Nobels fredspris av den ldersdigra norska nobelpriskommittn. Hans uttalande om klimatideologin som sin religion och dharma (en term avseende den rttfrdiga vgen inom hinduismen) fr ses som betecknande fr klimatalarmismens karaktr av pseudoreligion. Ju fler data som kan pvisa att en mnniskoframkallad uppvrmning bara rullar p, desto lnsammare fr klimatalarmismens intressenter. P kpet fr vi en utbredd rdsla som icke minst drabbar barnen. Nyligen hlls i Sdertlje en Childrens Climate Conference, dr 44 barn frn 22 lnder pratade om klimatfrndringar. Av dessa fick tiorige Daniel Yonan frn Blombackaskolan i Sdertlje uppdraget att resa till det stora klimatmtet i Paris fr att, i samarbete med barnkonferensens tv franska delegater, till FN-hjdare verlmna den kommunik som blev resultatet av denna konferens. Daniel uppger fr Lnstidningen den 2 december vidare att han skall tala om att de skall sluta med bilar och i stllet satsa p elbilar och cyklar med tak. m. lt. seDefault. aspxpageid472038parentid0038link1.3326543 Obama frsker vertyga sina trupper om den verkliga fiendens natur8230 Gulligt, eller hur Frgan r dock om inte exploateringen av barn i propagandasyfte r det allra mest motbjudande i hela den klimatalarmistiska offensiven. Frst skrmmer man vettet ur barnen med sina manipulerade data, sedan lter man barnen bekrfta det egna snedvridna budskapet. Fakta i mlet talar slutligen fr att det r Donald Trump snarare n Barack Obama, Stefan Lfven och kung Carl XVI Gustaf barnen och alla andra br lyssna p Det torde vara vlknt fr envar som har den goda smaken att lsa min blogg, att jag r en vertygad rojalist. Jag menar att den konstitutionella monarkin r det visaste, vackraste och mest vlvertnkta statsskick som finns att uppbda p denna jord. Hr en sammanfattning av varfr monarkin r en sdan tillgng fr Sverige: Fast jag mste erknna att ocks en kmpande rojalist som jag understundom kan anfktas av tvivel. Som nyligen, d vr egen konung Carl XVI Gustaf menade att man borde frbjuda badkar. Detta drfr att en sdan tgrd skulle gynna miljn: Visserligen skulle monarkens yttrande vara ngot 8221skmtsamt8221, men i alla fall. Kungen har gjort sig knd som en tillskyndare av alla politiskt korrekta miljkrav som tnkas kan, srskilt d dem som hr samman med den s kallade klimatalarmismen, och gav nu en intervju infr det s kallade miljtoppmtet i Paris med brjan den 30 november. Jag upphr aldrig att frvnas ver att det finns tnkande mnniskor som faktiskt tror p, att det r mjligt att med datorns hjlp frutse hur klimatet p vr jord kommer att te sig om typ 50 r. Nr det r nog s svrt att frutse morgondagens vder. Sdana frutsgelser mste fr alla med ngot enda uns av frnuft i behll te sig i alla fall tveksamma, ven om det skulle vara Gud sjlv som framstllde dem. Och naturligtvis i nnu hgre grad om de utkolporteras av FNs redan svrt belastade och genomkorrupta klimatpanel IPCC, som bland annat gjort sig knd fr att frfalska data och ljuga om glacirers nedsmltning: Konung Carl XVI Gustaf r dessvrre inte den ende av vrldens kungligheter som lgger ut texten fr vem som gitter hra p om klimat och milj. Fr en tid sedan menade sig Storbritanniens kronprins Charles, titulerad Prince of Wales . med tvrskerhet kunna fastsl att det r klimatfrndringar som r den egentliga boven bakom den Islamiska statens (IS) terrorverksamhet och tfljande flyktingstrm. Fljande lnk refererar till vad Charles sade och varfr det var fel: Bde kung Carl Gustaf (fdd 1946) och kronprins Charles (fdd 1948) nrmar sig de 70, och ngra har tagit det som intkt fr att vad de yttrat om miljn r bevis fr att de blivit gamla och gaggiga. Jag tror dock inte det r dr skon klmmer. Jag knner mnniskor som r lngt ldre n s och ger uttryck fr lngt vettigare sikter. I stllet r det sannolikt s att de har upptckt att det finns en frga dr det r fritt fram att yttra vilka dumheter som helst utan att bli allmnt ifrgasatt, och det r miljfrgan. Fr mig spelar det dock ingen roll att de kungliga personerna klantar till det med jmna mellanrum. Eller vilka skandaler de n m rka in i. Jag r och frblir rojalist. Mnniskor r mnniskor p gott och ont, ven om de skulle rka vara kungliga. Monarkin r strre n s. Det har varit lysande dagar fr den svenska monarkin. Lrdagen den 13 juni sammanvigdes prins Carl Philip med Sofia Hellqvist, en fre detta lttkldd modell som nu tilldelats titeln prinsessa av Sverige. Och mndagen den 15 juni nedkom prinsessan Madeleine med en son, paret Christopher ONeills och Madeleines andra barn efter prinsessan Leonore som nu blir storasyster. Nykomlingen har begvats med namnen Nicolas Paul Gustaf och titeln hertig av ngermanland. Jag vgar nog pst att huvuddelen av svenska folket har fljt dessa hndelser med betydande intresse och vlvilja. Monarkin och den nuvarande kungafamiljen av huset Bernadotte har en grundmurad stllning i det svenska folkdjupet, lt vara att tidigare skandalskriverier naggat de positiva opinionssiffrorna marginellt i kanten. Det skall icke undanskymmas att det finns ett antal tmligen goda frnuftsskl som talar fr republik, kanske lika mnga som talar fr monarkin. I ett avseende r emellertid monarkin helt verlgsen republiken: det knslomssiga inslaget. Fr mig liksom skerligen en vervldigande majoritet av landets rojalister och kanske ocks andra r monarkin en knslosak. Jag inte kan se ngra som helst fel i detta. Som den fine konservative skribenten Gunnar Unger (1915-76) framhll i sin memoarbok Rapsodi i bltt (1974): Ty, som jag ser det, r det visdom att bejaka de vldiga knslovrden som ryms i monarkin och som s mktigt appellerar till vr historiska fantasi. Frnuftet i all ra, men lt oss inte underskatta vrt behov av romantik och i statslivet r monarkin det romantiska inslaget. Emotionella drivkrafter spelar allts en vl s stor roll roll bde inom politiken och det mnskliga livet ver huvud taget som rationella och intellektuella sdana. Det finns ven ett flertal nog s frnuftsmssiga skl fr att behlla vrt tusenriga kungadme, ssom att det svrligen kan tnkas ngon bttre good-will fr Sverige. Jag knner mig ganska sker p att ett antal republiker skulle vara redo att slja sin president till lgstbjudande i utbyte mot ett monarkiskt statsskick. Varfr inte avsluta med nnu ett Gunnar Unger-citat: Fr att bli alltmer personlig: jag tycker det r trevligt med kungar och drottningar och prinsar fr att inte tala om prinsessor jag r en varm anhngare av kvinnlig tronfljd. Jag tycker om kronan och pplet och spiran och svrdet och jag tycker om silvertronen och den hermelinsbrmade manteln. Ja, vem gr inte det Mjligen d frhrdade republikaner utan sinne fr vare sig historia eller romantik och vilka tjatar om att allt i alla lgen mste vara s frtvivlat jmlikt och demokratiskt och att ingen fljaktligen skall kunna, som det s frnumstigt brukar heta, fdas till sitt mbete. Normalt r jag ocks en varm anhngare av jmlikhet och demokrati. Men varfr d inte lta vrt konstitutionellt monarkiska statsskick vara undantaget som bekrftar regeln Demokratiskt r det under alla omstndigheter s tillvida som det beslutats av riksdagen samt tnjuter en vervldigande popularitet i folkdjupet. Inlggsnavigering